Fråga:
När jag möter någon för första gången och tar i hand samt presenterar mitt namn, händer det allt som oftast att jag och den andra personen talar i mun på varandra när vi presenterar oss.
Finns det någon grundtanke om vem som presenterar sig med namn först eller hur jag kan undvika utan att det ska kännas konstigt, eller att jag eller motparten inte uppfattar varandras namn?
Finns det mer kring detta som skiljer sig manligt respektive kvinnligt, ålder, eller situation?
Svar:
Vi har till stor del frångått det äldre synsättet att det är kön, rang och ålder som avgör vem som hälsar. Men i formella sammanhang kan de förekomma och det är alltid artigt att kunna dessa regler.
Men de gamla reglerna är att kvinnor alltid går före män.
Kvinnor går alltid före män i rangordning. Ålder är alltid skäl till högre rankning.
Den äldsta kvinnan är således ”finast”. En äldre kvinna har högre rang än en yngre. En chef har högre rang än en medarbetare.
Den med högre rang ska höra namnet först på den andra personen.
Ett exempel:
En man med sin hustru i sällskap möter sin kvinnliga chef (chefen, som också är kvinna, har därmed högre rang än hustrun).
Chefen ska höra namnet först på den andra personen). ”Petra (chefen), detta är min hustru Lena”. ”Lena detta är min chef Petra”
I ditt exempel är det således den äldsta personen, eller kvinnan alternativt chefen som sk hör namnet på dig om du är man. Du börjar alltså med att presentera dig.
Sedan kanske dessa gamla regler inte är fullt aktuella, då de flesta inte kan dem.
Då är det den som vågar äga situationen, tar initiativet och med självförtroende hälsar först.
Klicka här för att läsa om presentation >>
Etikettdoktorn Mats Danielsson